onsdag 26 februari 2014

Vad händer här?


Ja, vad händer?
Inte så mycket som han som ringer till mej ibland säger när jag frågar.
Killen som har fått mitt telefonnummer för att få ringa och prata med mej ibland.
När han har tråkigt och inte har något att göra.
Killen som sitter där utan att kunna gå och springa som vi flesta andra.
Killen som bara ser ljust och mörkt.
Killen som älskar att lyssna på musik.

För tillfället var det ett tag sedan han ringde.
Då vet jag att han har fullt upp!
Nu har han fått möjlighet att ringa upp via röststyrning.
Och då kan det bli fel.
Då skrattar vi gott när han märker att det är jag som svarar.
När det inte var meningen.
Då säger jag att jag skulle ju ändå svara!



Julie mår bättre för varje dag.
Hennes busigaste tid är på morgonen när vi vaknat.
Då busar vi i vår säng.
Hon rullar runt och vill bli kelad och busad med.
Nosen under täcket och nafsar efter en hoppande hand
När rullgardinen åker upp skäller hon in den nya dagen
med framtassarna på sänggaveln och tittar ut.
 Sen går färden till skafferidörren för att få morgongodiset.

I måndags hade vi riktigt vårväder.
+10,4 grader och sol!
På skogspromenaden låg där en huggorm på vägen.
Gubben min skulle ju absolut kolla hur pigg den var och petade på den.
Oj, den fräste rejält och gjorde utfall mot pinnen han petade den med.
Jag höll mej på avstånd och rös.
Som tur var hade Julie sprungit förbi den på andra sidan av vägen.
Jag hade ingen kamera med mej,
men en orm är ju inget man vill se....


Gubben har hjälpt mej med att serva symaskinen
genom att göra rent och olja den.
Han konstaterade också att oljekannorna var mycket bättre förr!


Eftersom solen försvann från oss och det kyliga gråvädret kom tillbaks
stannade jag inne igår och bakade semlebullar och en toscakaka.


Idag tog vi en tur till staden vid havet.
Där var det ännu gråare och bara ett par grader varmt.


Där blev en liten, liten pensé inhandlad
för att hamna i korgen där den utblommade pärlhyacinten varit.
Jag måste ju ha något för att lysa upp den solfattiga dagen med.  


17 kommentarer:

  1. Misstänkte att det var något krångel, men ett kull inlägg blev det ändå på något sätt!
    Det händer ju mycket hos er och så skönt att Julie mår bra.
    Jag är tacksam för att du inte hade med dig kameran när ni träffade på ormen.
    Usch och fy säger jag som inte ens vill se en orm på bild.
    Kram M.E

    SvaraRadera
  2. Men vad fin den kakan såg ut, nu blev jag riktigt fikasugen, Ha en fin onsdagskväll Karin

    SvaraRadera
  3. Så skönt att Julie mår bättre. Likadant här och man blir ju så glad. Jag såg också penséer i blomsterbutiken idag .Det är väl tidigt. Man suktar efter blommor nu. Och efter kakor som ser så där goda ut och som kan pigga upp trista dagar. Hade du bott nära hade jag kommit på stubinen.
    Kram Eva

    SvaraRadera
  4. Så godt det er å ha noen å kunne snakke med når det er vanskelig , det er så viktig !!! Kaken ser supergod ut og jeg kunne godt tenke meg en jafs ! Jeg gleder meg til at Stemors blomstene kommer hit også , de er så fine . En sånn liten gammel oljekanne har jeg også , jeg synes de er så søte . God kveld til deg og en god klem !

    SvaraRadera
  5. Skönt att Julie mår bättre!

    Ljuvlig vårkorg som piggar upp i gråvädret! :-)

    Vårhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  6. Vilket härligt inlägg. Bara du kan skriva om symaskinsolja och kakor och huggormar och ändå få det så mysigt! Hihi! Älskar den sista bilden på penséen i korgen och med de fina emaljsakerna bakom. Något för din vårbanner, vill jag påstå! Härligt att vovvan mår så mycket bättre, hon är helt fantastisk. Usch, vet du att någon sett en huggorm i skogen intill samhället vi ska flytta till? Och den personen hade varit "vänlig" nog och fotat ormen och skickat till tidningen. Urk! Kramis på dej, hoppas du får en mysig dag idag också!

    SvaraRadera
  7. Fint inlägg och skönt att Julie mår bättre. Fina bilder och speciellt korgen med blommorna i.

    Tack för kottarna som nu kommit fram. Ska de täckas med jord? Vill göra rätt, så jag får fina blommor :-).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra att kottarna kommit fram! Jo de kan läggas i kruka med vanlig blomjord 3-5 i varje kruka och täckas över med 1-2 cm lager med jord. Fukta igenom ordentligt , spraya gärna med blomspruta. Täck över med plast och låt den stå ljust och varmt. Håll jämn fuktighet. Det tar några veckor innan de tittar upp. Utförligare skötselråd hittar du här:http://www.blommia.se/?cat_id=34 Kram/Finas mammis

      Radera
  8. Orm!?! Näe, då är det dags för mig att hålla mig inomhus till november då dom går i ide igen... skämt åsido... Jag är så himla skraj för dom, och vi har ju sett dom häromkring, alldeles vid tomtgränsen t o m. Så det gäller att hålla gräset kort. Och stövlar på. Mest orolig att hunden ska bli biten, faktiskt. Det kan gå väldans illa.
    Vilken fin liten blomsterkorg! Jag var lite sugen att köpa igår också, men ska vänta lite tills uteplantering. Det smäller nog till o blir kallt igen, tror jag.
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  9. Först trodde jag att det hänt Julie något igen! Tack och lov att hon är så mycket bättre:)
    Pensén i korgen med murgröna var den sötaste jag sett... ett riktigt gulligt vårtecken!

    Torsdagskram från Eva-Mari som också gillar toscakaka!

    SvaraRadera
  10. Hej på dej!

    Nej huga! Några "huggisar" behöver du inte fota för min del! Ryser o fryser bara jag tänker på såna!

    Måste kännas så fint att svara på ett sånt alldeles speciellt telefonsamtal. En felringning och ett skratt i luren är ju härligt det med :o) Det sägs ju att det hörs om man ler när man pratar. Och jag tror faktiskt det är så.

    Så mysiga morgonstunder med Julie. Jag sitter här o ler stort när jag läser om det. Så härligt med såna morgonrutiner och särskilt nu när hon blivit piggare också.

    Ja, tänk! Toscakaka, det var inte igår jag bakade en sån! Den ser verkligen god ut. Och din fina lilla korg med vårkänsla. Nu börjar nog jag också längta :o) När i morgon är över ska jag tillåta mej att bli riktigt våryster.

    Ha en finfin dag!
    Kram
    Monika

    SvaraRadera
  11. Roligt att läsa att Julie mår mycket bättre, att hon börjar bli sitt gamla jag igen. Å tänk så många små egenheter och vanor våra fyrbenta har...bus i sängen, godis på bestämda tider...Här är det mycket bestämda tider som gäller när det är promenaddags, det går inte att försöka skjuta på det eller hoppa över någon runda, och ändå så har vi ingen köksklocka han kan kolla på...
    Huggorm redan...fy tusan säger jag. Vi har ju ett ormparadis en liten bit härifrån (http://www.orebro.se/download/18.122c442311cd2c59fd1800022217/Ormarna+p%C3%A5+%C3%96by+kulle+-+informationsblad.pdf), dit folk vallfärdar varje vår. Där kan jag strosa omkring och fotografera alla dessa ringlande djur, men inte någon annanstans, då ryser det i mej.
    Men så mysigt både för killen och för dej att han ringer ibland. Betyder säkert väldigt mycket för honom.
    Kram kram

    SvaraRadera
  12. Så skönt att Julie blir bättre och är på bushumör. Man lider ju så med sina små varelser som man valt att ta hand om.

    Så rart av dig att vara samtalspartner till den här killen - och skönt att höra att man har mycket att göra emellanåt.

    Orm redan - huuuh. Jag är fascinerad av dom, men inte speciellt rädd. Det är det där överraskningsmomentet jag inte tycker om. Men det var en surmulen en ni råkade på, det är klart, man är kanske lite sur när man precis vaknat till.

    Vilken god kaka du bakat. Och semlebullar - det gjorde jag en gång, men dom blev inget bra, lite stabbiga, jag hade nog ingen bra bakdag den dagen. Får pröva igen för hembakt är bäst.

    Och tusen tack för kuvertet! Jag blev jätteglad. Vi var till stora storstan igår på konsert på Konserthuset (klassiskt) så vi kom hem väldigt sent och då låg brevet i lådan! Tusen, åter tusen tack, nu ska jag så med hjälp av instruktionen på bloggen här!

    Agneta kramar

    SvaraRadera
  13. Alla behöver någon att prata med, även om det inte finns något att prata om, så kanske man bara vill höra en vanlig mänsklig röst och sucka lite tillsammans med. Musik det är något alla gillar och som man kan ventilera om.
    Härlig vår-korg och de där äldre emaljerade sakerna, tvål eller såpa skålen och bringan plus
    'diskborsten'. Sådana fanns förr i huset också säger Rolf, men de är väl typiska 40-50-talet.

    Gott att höra att Julie är pigg och på allärten igen.
    Önskar trevlig helg, kram/ Eva

    SvaraRadera
  14. Oj så skönt att allt är väl med Julie, jag tänkte också först att den hade blivit sjuk, när jag såg på bilden.
    Nu skall även jag baka en toscakaka.
    Trevlig lördag!
    Kram, Monica från MINA TVÅ HEM

    SvaraRadera
  15. Gott att höra att Julie mår bättre, och bättre för var dag som går <3

    Min gammalvovva, hänger med bra än också, trots att det är som det är i hennes kropp.
    Lite lustigt bara att hon tappar så mycket päls...hon kan ju liksom inte gå omkring som en nakenhund...

    Kamen från Eva

    SvaraRadera

Kul om du vill lämna ett litet spår när du har tittat in! Jag blir så glad för varje kommentar.. Nu får även du som inte har någon egen blogg möjlighet att kommentera. Hur länge beror på vad som händer. Men tag chansen och skriv en liten hälsning nu. Alla gulliga kommentarer mottages tacksamt!