Idag kunde jag sagt det!
Precis som Margareta Sjödin kände jag mej.
Från det gamla TV-programmet Partaj från 1969.
Hennes stående replik var "Har jag gjort bort mej nu igen?"
Men det är inte fredag den trettonde.
Det var kanske det som hjälpte mej, annars hade det nog gått mycket värre!
Vi var i stan för att göra diverse inköp.
Väl komna till Coop för att slutföra inhandlandet av matvaror
hade nöden ingen lag utan jag var tvungen att uppsöka toaletten.
Först hämta varuvagn, drog mitt kort, hämtade en scanner
och sen rusade in på toaletten efter gubben,
som sedan snällt vaktade vagnen utanför.
Jag rusar alltid runt bland hyllor och frysdiskar
för att på kortast möjliga tid beta av handlingslistan
som jag för en gångs skull hade fått med mig hemifrån.
Den här gången hade jag den i byxfickan.
Så började det närma sig att gå mot kassorna, lämna tillbaka scannern och betala.
Fram med kortet och vara beredd...
Vad in i helskotta, var är VÄSKAN??????
Ingen väska i varukorgen. Rusar till toaletten, ingen väska där naturligtvis.
Rusar till en kassa och tränger mej emellan så försynt jag bara kan
när tankarna om kontokort och tomt bankkonto snurrade i skallen.
Spärra bankkortet snabbt, fixa nytt körkort, ny mobil osv...
Ingen väska i kassan
Ingen väska i receptionen.
Vi fick tag i ett biträde som lovade hjälpa oss betala,
men hon blev helt ställd för hon kunde inte nolla min scanner.
Inte utan mitt kort.
Då fick gubben en snilleblixt!
Jag ringer till din telefon!
Vi stod där och väntade och väntade
medan den ena signalen efter den andra gick fram.
Ingen som svarade.
Men då RINGER DET I GUBBENS TELEFON!
Och det var JAG!
Nej, men det ringde från min telefon.
Någon hade hittat den och satt i en bil på parkeringen utanför
med min väska, plånbok, kontokort och allt vad jag har (hade) i väskan!
Kvinnan som ringde sa att de kunde träffas vid ingången.
Gubben rusade ut och kom strax tillbaka.
Med min väska.
En stor lättnadens suck!
Allt var kvar.
Tack du okända kvinna, men jag undrar..
Varför lämnar man inte in det man hittat i affären???
Det hade besparat oss många hemska minuter.
Jag vill aldrig göra bort mej igen.