torsdag 28 februari 2013

Reste bort med solen, kom hem med månen

Gårdagen innebar en lång resa.
 En resa med bil genom småländska skogar, byar och städer
som varade i sex timmar totalt.
Bara sista biten här hem till oss på snötäckta isiga vägar.
Och inga vilda djur som kom ivägen för oss.
Bara ett rådjur som tvekade vid vägkanten på "Vintergatan".
Och en hare med en massa skutt och spring i benen
som rusade iväg framför bilen 
när vi svängde in här hemma framför verkstadsplanen.
Månen följde oss hela vägen.
Först som en stor brandgul lysande apelsin
precis mellan trädtopparna.
 Varför är månen så stor precis när den glider över kanten?
Sedan följde den oss högre och högre på himlen
för att ibland lysa på oss som solen.
Så min gubbe döpte om solskydden till månskydd.
Vi hade en fin dag där borta.
 Först hos svärmor,
som ville visa oss gamla saker hon plockar med om dagarna.
Gamla minnen, fotografier, böcker och små saker
som hon inte vet vad de är till.
Saker som väcker minnen hos henne.
Min man fick ta hand om sitt gamla pass.
Troligen det första han haft.
 Han blev lite besviken för det fanns bara några få stämplar i det.
Det var från den tiden när hans familj packade in de tre barnen i bilen,
kopplade på husvagnen och begav sig iväg på en inrutad färd genom Europa.
När eftermiddagssolen började försvinna ner bakom träden
och när talgoxen tystnat utanför svärmors lilla uteplats
gav vi oss iväg till storasyster.
Ett par mil bort till samhället där jag tillbringade mina två första år ute i arbetslivet.
En tid som känns som om den var i ett annat liv.
Där mötte vi upp bror med fru.
Vi träffas inte så ofta så kvällen gick fort.
Man har en hel del att prata om .
God mat och kaffe med godsaker till gjorde att det var fullt i magarna
 när vi tog farväl.
Tack för en fin kväll tillsammans!


Här hemma hade snön tinat en hel del medan vi varit borta.
Snöhögen som vår traktor så snällt gjort till ett helt berg
är fortfarande  gigantisk.
Idag tär det på den igen och vi har hunnit gå vår
vanliga runda i skogen.
Och här hemma stundar nya projekt att förfärdiga.

tisdag 26 februari 2013

Lavendelsocker - på begäran

Jag fick förfrågan i en kommentar angående mitt förra inlägg.
Hur gör man lavendelsocker?
Jag glömde ju tala om att jag  har följt Tea med bloggen Söta saker länge.
Det är från hennes bok med samma namn
som jag hittat receptet.
Där hittar du hur du gör lavendelsocker.
Tyvärr måste vi vänta ett tag till, men snart är vi där
när lavendeln blommar!!! 

måndag 25 februari 2013

Godiskakor på burk

Kul  att ni gillade mitt förra inlägg med mitt gamla recepthäfte.
Det är ett häfte med flera goda gamla recept,
som jag ofta använder .
Jag har inte bakat  kakor sen före jul.
Vi har  fortfarande kvar av dom.
Men i lördags hade jag sån lust att baka.
Så då blev det några sorter.
En helt ny sort, choklad-och lavendelbiscotti.

En liten tjuvkik in i burken ser väl smaskigt ut, va?
Vill ni ha receptet?
Hacka 100 gr mörk choklad (jag tog 70%)
och 2,5 dl mandel grovt.
Blanda med 150 gr mjukt smör
0,75 dl honung
1 ägg
2 tsk torkad lavendel och 2 dl strösocker eller
2 dl lavendelsocker
2 msk vaniljsocker
5 dl vetemjöl
1 msk bakpulver
Knåda ihop till en smidig deg och dela på tre delar.
Rulla ut till längder och lägg på bakpappersklädd plåt.
Platta till något.
Grädda mitt i ugnen i 200 grader i ca 15 minuter.
Låt svalna något och dela i 2 cm bitar.
Sänk ugnsvärmen till 140 gr , 
vänd snittytan uppåt och låt torka 15 minuter
eller tills de känns helt torra.
Jag kommer att göra dom fler gånger
men då gör jag nog fyra längder,
tyckte de blev lite stora.
Givetvis kan du använda vanligt strösocker
om du inte har lavendelsocker.
Jag gjorde det i somras på lavendel från trädgården
och hade sparat i skafferiet.
Det blir en speciell smak och en underbar doft .

lördag 23 februari 2013

Reklam för Marabou bakpulver!!


I mina receptgömmor har jag en gammal skatt.
Från 1962 när jag gick i skolköket
på den kommunala realskolan i den lilla orten.
Skolkökslokalerna fanns dock inte i skolans byggnad,
utan vi fick traska iväg några hundra meter till folkskolan.
En gång i veckan i tredje klass hade vi som man säger nu för tiden hemkunskap.
Pojkarna fick inte vara med.
Vad dom gjorde denna förmiddag en gång i veckan
 kommer jag inte ens ihåg.
Jag träffade ju min man på denna skola
och han kommer heller inte ihåg.
Mitt bästa våffelrecept kommer från detta häfte.
Det vill jag dela med mig av här.
Jag gör oftast en och en halv sats.
Är vi många så blir det dubbel.
Grymt goda.

torsdag 21 februari 2013

Vi fick i alla fall handlat..

Idag blev allting fel.
Egentligen skulle vi varit på väg de 23 milen till svärmor och storasyster..
Men vinterkräksjuka satte käppar i hjulen.
Så nu är den resan uppskjuten till nästa vecka
då förhoppningsvis alla inblandade är friska.
 Jag vaknade med tungt huvud.
Kände ett tryck över höger öga.
Vid en första blick i spegeln i badrummet såg jag att ögonvitan var röd.
Det här är något som hänt mej flera gånger.
. Det är vad jag vet bara ett blodkärl som brustit.
Ingenting att bry sig om men det förhöjer inte ens utseende direkt. 
Vi höll på med kökstaket igår
och jag stod med ögonen riktade upp mot taket en hel del.
Troligen blev ögat överansträngt.
Nog om det. Det går över.
Torsdag betyder oftast att en tur in till staden för
veckohandling står på tapeten.
Efter besök på tre olika ställen fick gubben tag i sin japansåg.
Och vovven fick en liten, liten promenad 
medan jag handlade grönsaker och mat på Coop.
Hemma lagom hungriga, blev den inköpta köttsoppan perfekt snabbmat.
Maten gjorde oss lagom trötta och en liten tupplur efter maten
blev en och en halv timme lång!!
Skymningen hade infunnit sig när vi var någorlunda vid medvetande igen.
Den tänkta vovvepromenaden fick ställas in.
Dags för vedeldning för att hinna få upp värmen före läggdags.
Och gubben konstaterade, vad trött man blir av köttsoppa!



onsdag 20 februari 2013

Lyckoklövern blommar redan

Kommer ni ihåg att jag fick vårkänslor för ett tag sedan
och planterade små rotknölar av  vit lyckoklöver?
Nu blommar den så här fint.
För några dagar sedan fick jag ett litet paket på posten.
Det var Jaja med bloggen www.jajaspyssel.blogspot.se
som skickade mej den fina skyddsängeln.
Som tack för att hon fick lyckoklöver av mej.
Hon har mycket bättre bild på sin blogg.

Nu har ett par dagars snöande äntligen slutat.
Men vinden viner fortfarande och gör drivor av snön.
Jag eldar för fullt i kakelugnarna, men det känns ändå
 som om nordostvinden från havet
kryper in i huset.
Jag hörde i alla fall att det fanns
hopp om plusgrader i nästa vecka.
Jag hoppas på det
och om alla inblandade är friska då
så blir det två födelsedagskalas
på samma dag hos tjocka släkten.
Vi får se som Nalle Puh sa.

söndag 17 februari 2013

Drömmar kan man ju alltid ha...

När snön piskar på våra redan snötäckta gångar i trädgården
och när dimman ligger tungt från havet ut över åkern bakom huset
drömmer jag om fågelsång och smultrondoft
och frukost under ett av de gamla päronträden.
                                                                                       






Att få se paradisäppelträdet  blomma igen.


Att få plocka jordgubbar från det egna jordgubbslandet


Att få ut och åka i gammelbilen en ljummen ljus sommarkväll.


Att få plocka en korg av de finaste päronen.
 

Att få pyssla om blommorna igen.
Ja, drömma kan man ju alltid...

torsdag 14 februari 2013

Valentine`s Day

Vi kunde inte motstå den här fina bakelsen när vi var i stan idag!
Ljuvligt god!
Ha en bra Alla hjärtans dag!

onsdag 13 februari 2013

Ännu mera syslöjd

Vi är såå less på snö och vinter nu.
  De senaste dagarna har det öst på med ny snö hela tiden.
Nu är gubben ute med traktorn igen
för att rensa bort snö  så vi kommer ut med bilen i morgon.
 Vi hade tänkt åka till stan för veckohandling.
Egentligen skulle vi ha gjort en lång resa till våra gamla hemtrakter.
Både svärmor och min syster har fyllt år
och vi tänkte göra två födelsedagsuppvaktningar på samma dag.
De bor bara ett par mil ifrån varandra.
Nu får vi se om det blir av i nästa vecka,
om det lugnar ner sig med allt snöande.
För att få tiden att gå har jag sytt ett förkläde till,
och matchande grytlappar.
Jag funderar på om jag ska ge det här till svärmor.
Jag har också rensat i ett par gamla skrivbordslådor.
Måste bara visa det här gulliga kortet från 1954 som jag hittade då.
Från min storasyster till mig på födelsedagen.
Hur sött som helst!


måndag 11 februari 2013

Syslöjd-då och nu

När nu vintern inte vill släppa greppet om oss det minsta
försöker jag som jag tidigare skrivit  göra något!
De senaste dagarna har jag rotat i min tyggarderob.
Jag har rotat fram ett tyg som jag sytt ett förkläde av.
När jag satt där och sydde kom jag att tänka på syslöjden.
  Jag gick och plockade fram mina gamla syslöjdsalster.
.Lite kul att ha kvar dem, sydda i mitten av 50-talet. 


 Visst känner många av er igen det rutiga tyget.
Det var ju så praktiskt och lätt att sy korsstygn i rutorna.
Knapphålen syddes förstås för hand.
Det här är ytterligare ett rutigt förkläde sytt i syslöjden.
Jag minns så väl att den här färgkombinationen var min favorit
och jag var så glad att jag fick just den.

Det här är det senaste i min förklädestillverkning.
Jag kommer ihåg slöjdfrökens replik: Vik trådrakt flickor!! 
Vad har ni för minne från slöjden?


lördag 9 februari 2013

Snön faller och jag med den...

Vintern håller oss i sitt järngrepp. 
Här har det snöat oavbrutet i två dygn nu.
Far i huset har insett att det är ingen idé att skotta rent med den stora traktorn än.
Det bara fyller på med mera snö hela tiden.
På vår promenad genom byn idag föll snön sakta men säkert mot en redan fylld bygata.
Vägen var plogad för några timmar sedan
och i de av snö packade hjulspåren var det glashalt.
Jag satte årets första rova . Helt oförberett låg jag där platt på sidan.
Den sidan kan jag nog inte sova på i natt!!
Jag hade i alla fall tur som inte bröt något, benskör som jag är.
Sen blev det att gå armkrok resten av promenaden,
det var fler än jag som höll på att trilla.
Alla har vi broddar att sätta på skorna, men de låg förstås hemma.
Var vägen går är inte lätt att se, alla snöpinnar finns inte på plats,
så här i slutet (hoppsan, tro´t den som vill!!!) av vintern.
Om ett par veckor ska vi ju vara inne i mars, den första vårmånaden.
 
 
Här är en som gillar snön.
 
 
Här syns det hur snön faller.
Något foto på mej blev det dock inte.
Jag kom upp fortare än kvickt!

onsdag 6 februari 2013

Följ mig med Bloglovin


Några följer min blogg redan men jag har också fått frågor om hur man gör. Klicka på länken här nedan och följ instruktionerna! Du kan också klicka på knappen som nu finns här till höger.

Följ min blogg med Bloglovin

Februaritisdag

Efter en riktigt skön promenad genom skog och mark
 kommer man in till stugvärmen igen.
Till målning av kökstaket som gubben håller på med
och jag själv som pysslar och fixar så vi får lite mat.
Idag blir det nog kålpudding, gammal hederlig husmanskost.




Jag har sytt ett par kuddfodral av tyger som jag fått över.
Det var bara nya knappar som behövdes för att få dem klara.
Alltid är det något som man inte har hemma
och när man har över 2 mil till stan så blir projekten liggande.



Tyget som jag använde till kuddarna blev över efter att jag klätt om de här gamla stolarna.
Både det här bolstertyget och linnetyget har jag köpt på Åhléns.


Det här tyget har jag haft liggande i flera år.
 Jag tror att det kommer från min svärmors tyger, som delades upp för några år sedan.
Det ser nästan ut som ett tyg från 70-talet.
 En stuvbit på en meter, prislappen sitter kvar, 10:-
Vad tycker ni jag ska göra av det?

måndag 4 februari 2013

Än är det vinter kvar säger mor

Björkriset jag tog in för ett par veckor sedan har börjat grönska.

I helgen har vi haft ett underbart vårvinterväder. 
Med klarblå himmel och lite, lite dagsmeja.

När jag skrev rubriken kom jag att tänka på när jag var så där 5-6 år.
Och jag älskade att sjunga.
Någon blyghet hade jag inte vett att ha då.
Idag skulle jag inte ha ställt mig framför en massa människor och sjungit solo.
 
Där jag är uppväxt hade vi en samlingslokal,
 en NTO-lokal där ung som gammal samlades
 och hade lite festligheter.
Det fanns ju inte så många platser för sådana begivelser i början på 50-talet.
Det jag minns bäst var julfesterna med dans runt granen,
Evald som spelade dragspel och långdansen och tomteblossen,
och den elake pojken, som ryckte mej i håret.

Den speciella gången jag tänker på var en sammankomst på våren.
Jag tror att det var maskerad och jag var utklädd till blåsippa.
Jag skulle sjunga "Blåsippan ute i backarna står".
Min storasyster, åtta år äldre, var med mig.
Jag stod där framme på scenen och tittade ut över människorna,
 som satt där och tittade förväntansfullt på mej, tysta och med leenden på läpparna.
Jag satte igång med min sång, men det ville sig inte.
Jag avbröt mig själv gång på gång. Till slut säger jag: "Näe, det var fel moledi."
Jag ser storasyster lite diskret vinka åt mig att komma ner och sätta mej.   
Sluta, tänkte hon säkert.
Varenda gång jag försökte sjunga
började jag på "Mors lilla Olle-melodin!!!!!"
Jag kommer ihåg än idag det där ögonblicket
när jag skamsen fick gå ner och sätta mej.,
I helgen blev det en riktig långpromenad över snöiga åkrar,
 över stock och sten och taggtrådsstängsel och gator av skogsmaskiners framfart..
Vi hann se en skymt av en flock dovhjortar, sådär 25-30 stycken.
Till slut hamnade vi på vägen som går runt sjön.
Då gick vi också till sjön och badplatsen,
som låg alldeles inbäddad av snö,
och det "sjöng" i isen.

På vägen till sjön låg timret som nyligen avverkats


Isen var fantastiskt vacker med alla skiftningar


Väl hemma igen fann vi några snödroppsknoppar i trädgården
 

Idag har vi fått ett nytt tunt snötäcke.
Än är det vinter kvar, säger mor.

lördag 2 februari 2013

Berest kappsäck

Vi har en gammal resväska stående i hallen på andra våningen.
 En väska med en massa klistermärken från olika resmål.
Vi ställde den där för vi tyckte den var för fin att hamna i en garderob.
Ibland när jag tittar på alla dessa märken
skenar fantasin iväg.
Vems har väskan varit?
Har den tillhört ett nygift par, som åkte tåg till Berlin?
Eller en pälshandlare på besök i Italien efter andra världskriget,
som  tog tåget till Milano, köpte sig en Alfa Romeo, 
körde bilen hem till Sverige.
For igenom Tyskland tills han kom tillbaks till Malmö.
Det kanske var så.
Och vem var det som tog väskan med över Atlanten?
Med M.S. Gripsholm?
Stormade det? Hur lång tid tog överfarten?
Var det kanske grannpojken som just hade tagit realexamen
och tog jobb som potatisskalare till New York?
För att upptäcka lite av världen på det här viset.
Fantasin skenar iväg.
Väskan säger ingenting.
Men den visar mej att den har varit på alla dessa ställen.
                                                                    
Jag önskar jag visste något om den tidigare ägaren.