söndag 13 september 2015

En gång till...



Lika trött som mina violer känner jag mej just nu.
Lika trött på att sitta här och skriva.
Jag försökte att göra ett inlägg.
Satt här och lade in flera bilder.
Från sommaren som snart är slut.
Sedan raderade jag allt.

Det känns som om den här bloggen har gjort sitt.
Som om det här är de sista raderna jag skriver här.

Som ni märkt har det blivit glest mellan inläggen.
Jag är inte inspirerad att skriva här längre.

Tack alla ni gulliga med fina kommentarer.
Nu blir det troligen inget mer här.
Men livet går vidare ändå!
  
Vi hörs kanske någon gång!
Kramar från Finas mammis

25 kommentarer:

  1. Menar du verkligen det, men det är klart att känns det inte mer roligt så inte skall man
    tvinga sej till det då heller.
    men ändå hoppas jag att man hör någonting av dej.
    Sköt om dej och ha det så bra i höstrusket!
    Kram, Monica från MINA TVÅ HEM

    SvaraRadera
  2. Men så synd, jag gillar dina underfundiga och friska inlägg! Är du säker, du kan ju vila dig ett tag... göra ett inlägg emellanåt? Hur som helst, tack för att du röstar på mig:)

    Ha det gott och välkommen tillbaka... emellanåt!
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  3. Det vore väldigt trist om det här är det sista du skriver. Jag gillar din blogg! Jag hoppas också att du bara vilar och återkommer med ett inlägg lite då och då. Det finns inget som säger att man måste blogga ofta. Det bestämmer man själv och ibland finns inte inspirationen där. Men jag hoppas att den återkommer till dig.

    Kram
    Elisabet

    SvaraRadera
  4. Vad tråkigt att du slutar med bloggen, för det har varit så fina inlägg och vackra bilder. Vet att det kan kännas så ibland och jag är också nere i en svacka när det gäller bloggen och att ta bilder. Men räknar med att lusten återkommer så småningom. Hoppas det blir likadant för dig.

    SvaraRadera
  5. Hoppas av hela mitt hjärta att allting annat är bra i ditt liv och att du inte är ledsen. Kommer sakna dig här. Kanske kommer lusten tillbaka. Ha det bra och en stor kram till dej ❤️

    SvaraRadera
  6. Så synd! Du skriver så koselig, så jeg vil savne det.
    Godt at Instagram finnes i alle fall.
    Ha en fin dag!
    Vh.Anne-Mari

    SvaraRadera
  7. Jag förstår dig precis! Jag var jättenära att sluta blogga helt före sommaren men så märkte jag att det kommer in folk och tittar som bygger samma hus som vi. Då tänkte jag att den får leva kvar och att jag skriver ibland när jag har lust. Men det är bara du och någon till som kommenterar. Så vi får se. Man ska i alla fall inte känna något tvång utan det ska vara roligt! Så hejhej huset bakom lindarna-bloggen för nu - vi ses på instagram, mammis! Kram!

    SvaraRadera
  8. Nej men kom igen nu !!! Du behöver inte känna krav på att du ska skriva ofta. Det kan väl bli när du känner för det. Du har ju alltid fina bilder att berätta om. Det är lite segt även på min blogg om man jämför med förut. Jag har minskat ner på mina inlägg och kommentarerna är inte många nuförtiden. Det är det trogna gänget. Jag tror nog att det får en skjuts framåt advent/jultid.
    Håll ut. Det vore synd om du slutar.
    Kram Eva

    SvaraRadera
  9. Jag har förstått av ovanstående kommentarer att du finns på Instagram. Jag skulle gärna följa dej där om jag bara visste hur jag ska hitta dej! Kram ❤️

    SvaraRadera
  10. Jag tycker det är väldigt tråkigt om du lämnar. Du behöver ju inte ha några krav på att skriva mycket eller ofta. Du skriver ju så ofta du själv vill. Men skulle det ske så ses vi ju på Instagram, även om jag också gillar väldigt mycket när det kommer inlägg från dig här på bloggen.
    Ha en fin dag

    Kramar
    Lene

    SvaraRadera
  11. Mycket tråkigt!
    Känner precis som du, men jag kan inte döda bloggen bara, har bloggat i 7 år snart och det skulle verkligen kännas tomt.
    Men mina inlägg på bloggen blir mer sällan och det är svårt att hitta något att skriva om.
    Tycker det är tråkigt att instagram tagit över, man märker ju att det är så det är, men det är bara att gilla läget och hänga med i utvecklingen.
    Vi träffas ju där som tur är..................

    Ha det fint nu,
    varm kram Anneli

    SvaraRadera
  12. Nei nå må du gi deg da !!! Hvem skal innspirere meg til å bake herlige kaker da , hvis du ikke skriver mer ? Jeg håper at du kommer med flere innlegg ! Jeg føler vel også at jeg ikke har så mye mer spennende å skrive om , men henger med litt ennå. Jeg elsker bloggen din og det du viser og skriver ! Jeg ønker deg en fin ny uke og kanskje en liten pause gjør susen . God klem til deg <3

    SvaraRadera
  13. Jag har samma känsla som du, kanske är det hösten eller rättare sagt mörkret som kommer efter hösten. Gråväder och kyla är inget för mig! Och har man bloggat ett par år så kommer känslan av att man upprepar sig! Trots att jag har full förståelse för hur du känner det, hoppas jag ändå att du kommer finnas kvar i bloggvärlden med ett inlägg då och då!
    Det är så trevligt och gott att titta in här hos dig.
    Stor kram M.E

    SvaraRadera
  14. Hei hei i regnværet ! Uff ja det er tiltak å forsette på en sånn jobb som å restaurere en gammel stol, men tenk så fin den blir når den blir ferdig !!! Så dere har også mange prosjekter på gang , uff det tar jo aldri slutt . Her holder Jan på å drenere rundt huset og selvfølgelig er det så gammle rør og ødelagte så utløpsrøret fra kjøkken og bad var det et stort hull i . Men men det gjelder å se fremover og tenke på at prosjekt haugen minker. Nå venter jeg på at sola skal komme igjen , kanskje i morgen :) Klem klem

    SvaraRadera
  15. Så kan det kännas.
    Roligt att Du hälsade på i min nya lilla blogg i alla fall.

    Ha det gott <3
    Kram

    SvaraRadera
  16. Gode hilsener og varme tanker fra Pam i Norge

    SvaraRadera
  17. Kommer du snart igjen her tro.. ?? God helg til dere ! Klem

    SvaraRadera
  18. Ojdå, lägger du av! Antar att var sak har sin tid och bloggandet ska ju vara ett nöje och inget påhäng.
    Jag tackar för att jag fick göra bekantskap och tiden som varit.
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera
  19. Men nej!
    Jag har inte heller varit flitig under de senaste månaderna men så är det ibland när tiden inte räcker till, eller när inspirationen tryter. Tycker inte alls att den här bloggen gjort sitt, du kan väl pausa ett tag. Jag gillar verkligen din blogg, både texter och bilder!
    Kanske jag är alltför egoistisk nu men det är min spontana reaktion på det jag läser.

    Varm kram till dig och varmt tack för alla dina fina inlägg, hittills.
    /Cia

    SvaraRadera
  20. Tack för att du berättade om dina blommande paradisträd! Känner igen blommorna och kan dra mig till minnes att mor hade blommor i sitt. Hon var dålig på att vattna och hade blommorna länge. Jag har ju tre så om några år kanske de blommar? Gillar de köttiga bladen och ska försöka vara sparsam med vattningen.

    Roligt att höra från dig. Ha en fin fortsättning på hösten fast jag tror du inte gillar den... om jag minns rätt.
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  21. Hei hei du ! Nå sitter jeg i Ivarrsbyn i Sverige å koser meg kan du tro . Vi skal ikke flytte hit , for jan jobber jo vet du, men jeg kommer til å være her kjempemye . Håper at alt er bra hos dere ! God helg ! Klem klem

    SvaraRadera
  22. Blev så glad över din kommentar och hoppades att du var tillbaka.
    Jag har också haft mina funderingar kring bloggen, mitt jobb tar så
    mycket energi. Men jag kan inte välja bort det då det handlar om
    tonåringar som behöver vuxna kring sig.

    Hoppas du har det bra och njuter av hösten!

    Varmaste kramen!
    /Cia

    SvaraRadera
  23. Ja så kan det vara ibland, allt har sin tid.
    Du får ha en jätte fin höst/kramen

    SvaraRadera
  24. Angående din kommentar hos mig... min ampelfackla droppar också något sirapsliknande på både fönster och bräda! När jag googlade på novemberljus, som jag aldrig haft eller visste fanns, så kom jag till Blomsterlandets sida och det visade sig att det går att beställa från deras webbutik, både ampelfackla och novemberljus! Det finns hopp!

    Må så gott.

    Höstkramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  25. Men så lustigt! Jag kommer precis hem just nu och vad har jag i kassen från Plantagen... jo, ett elefantöra till mitt barnbarn som ska bjuda mig på middag i morgon kväll!!

    Kram igen!

    SvaraRadera

Kul om du vill lämna ett litet spår när du har tittat in! Jag blir så glad för varje kommentar.. Nu får även du som inte har någon egen blogg möjlighet att kommentera. Hur länge beror på vad som händer. Men tag chansen och skriv en liten hälsning nu. Alla gulliga kommentarer mottages tacksamt!