fredag 2 november 2012

Vår fina vovve


Till alla ni som tittar in här ibland vill jag bara tala om att det blir nog inte så många inlägg den närmaste tiden. Vår lilla vovve är sjuk, jättesjuk. Men det vill hon inte visa.
Viftar på svansen och är den glada cocker spaniel hon alltid har varit.
Men tittar man noga i hennes ögon ser man en glimt av rädsla blandat med förtvivlan.
Vad ska ni göra med mig? tycks blicken säga.
Vi stod inför ett svårt val idag.
Åka hem från veterinären utan vår älskade vovve eller göra ett sista desperat försök med medicinering. 
Vi valde det senare.
Vi hade ytterligare ett val, akut operation, men eftersom hon lider av ytterligare
en dödlig sjukdom ansåg både vi och veterinären att medicinering var att föredra.
Hon skulle i vilket fall inte ha så många levnadsdagar kvar.
Framtiden får utvisa om vi gjorde rätt.
När detta publiceras har det gått ytterligare en dag. Läget är oförändrat och vi har besökt veterinären idag igen för ytterligare en injektion av antibiotika.
Älskade Julie, stanna hos oss en tid till.

6 kommentarer:

  1. ♥-kram!
    Finns inga ord som tröstar... men jag säger ändå att jag vet hur jobbigt det är och att jag tänker på er..
    Marie

    SvaraRadera
  2. Massor med pussar & kramar. Önskar det kunde bli som vanligt i alla fall en liten stund till. Hoppas det blir lite bättre. Ta hand om varandra och pussa henne igen och igen från lillmatte. Kram!

    SvaraRadera
  3. Uff da stakkars liten . God bedring til den søte hunden din ! Klem

    SvaraRadera
  4. Å nu fick jag tårar i ögonen. Minns mina sista två vovvar (Rottis och hans företrädare, en fröken-rottis) som båda blev sjuka, och vi gick länge med sorgen att de inte mådde bra.
    Hoppas hoppas att ni får njuta av henne så länge som möjligt.
    Kramar
    elsamarianne

    SvaraRadera
  5. Usch sånt är så jobbigt. Vi fick låta vår katt somna in för några veckor sen.
    När vi varit inne hos vetrinären ett par gånger visade sig att han hade diabetes samt att det var nåt med levern. Så vi hade inget val. Men vi gjorde det rätta istället för han skulle behöva lida.

    SvaraRadera
  6. så tråkigt ....kramar till er
    Rosa

    SvaraRadera

Kul om du vill lämna ett litet spår när du har tittat in! Jag blir så glad för varje kommentar.. Nu får även du som inte har någon egen blogg möjlighet att kommentera. Hur länge beror på vad som händer. Men tag chansen och skriv en liten hälsning nu. Alla gulliga kommentarer mottages tacksamt!