Jag vill ha kvar dej lite till!
Ha kvar den ljumma sommarvinden, den blåaste blåa sommarhimlen och doft av nyslaget gräs.
Barfotapromenader i trädgården.
Smultronplocksmuggen i handen längs vägkanten.
Ducka för tornseglarna, som kör värsta anfallsstil
för att landa under brygghusets tegelpanna, där sommarens bo är.
Höra tranorna skria sitt allra mänskligaste skri borta vid skogsgölen.
Höra storlommens visslande vid sjön.
Kanadagässens sammanträdestjatter på åkern,
där de kallat samman hundratals medlemmar.
Igår var vinden kylig.
Regnskurarna avlöste varandra.
Så fort solen gått i moln frös jag.
Det påminner mej om att snart är hösten här.
Oåterkallerligt.
Det är bara att stå ut.
En vinter till.
Sen kommer den igen, förhoppningsvis.
Den varma ljuva sommaren.
