söndag 8 september 2013

Så dumt det kan bli!


 När min mamma dog hade hon en Klivia.
Den var stor och ingen annan av mina syskon ville ha den.
Mamma vårdade den ömt
och jag kände att jag ville ta hand om den.
Detta var 1987 och den har trivts hos mej.
Jag har delat den många gånger
och jag har även delat med mig till släkt och vänner.
Nu var det hög tid att dela den igen.
Egentligen har det varit det i flera år.
 För just den här stora har växt sig alldeles för stor för sin kruka
och har därför inte blommat på ett par år.
Jag ska väl säga också att jag har flera krukor med denna lilja.
 Dumt nog planterade jag den sist direkt i en 10 liters Höganäskruka.


Den var proppfull med nya skott runt om den största.
Det var bara att ta planteringsspaden och sära på rötterna. 
Jag fick hämta gubben för att få hjälp av honom.
Med förenade krafter fick vi till slut ut allt.



Det här var sista rotklumpen.



 Så nu har jag två krukor istället för den stora Höganäskrukan!
Nu får jag aldrig göra om det igen.
Alltså plantera direkt i den.

16 kommentarer:

  1. Underbart! Min mamma har en klivia från hennes mormor :) Fantastiskt att få ha kvar och kunna dela sådana saker. Och vilka fina rutor du gjort på inlägget innan!

    Hoppas att du har en härlig söndag <3 Jennie

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt att du har kunnat bevara mammas clivia. Ett minne blir det ju.
    Kram Eva

    SvaraRadera
  3. Ojojoj kan tänka mig hur ni slet för att få ut den! Tur att det gick till sist, annars hade ni väl fått slå sönder Höganäskruset till sist! Jisses vilka rötter, de är häftiga växter. Hihi, jag fick slita lite för att få ut mitt Paradisträd ur sin kruka härom veckan (slängde ut det och sparade några skott) men det var ingenting mot detta! Kramis!

    SvaraRadera
  4. Klivian är en fin blomma, men min har inte blommat på flere år.
    Skulle de vara ide' att byta kruka och mull på den?
    Kram, Monica från MINA TVÅ HEM

    SvaraRadera
  5. Tänk vilken kraft det finns där under jorden.. Jag har precis fått en liten bananplanta som jag ska ta hand om.. Lite nervöst känns det :)

    SvaraRadera
  6. Ååå da skjønner jeg at du er ekstra glad i den blomsten ! Klivia er jo en flott plante og når den blomstrer så er den jo helt fantastisk .God kveld og klem til deg !

    SvaraRadera
  7. Är det ett syndrom, tro? Jag har också mina gamla ärvda clivior i Höganäskrukor......! Lustigt och dom borde också planteras om. Och jag har gjort som du genom åren, dom är spridda lite hit och dit! Funderar på att dom ska få komma i kopparbyttor som jag har några riktigt stora, för visst är det så, att för att dom ska blomma vill dom har mycket utrymme?!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  8. Så fin och välskött din Clivia ser ut!! Jag fick också ärva en efter min mamma, detta var 1986 och en fanns här i huset när vi tog över det. Jag planterade ihop dessa några år senare, men faktum är att jag delade dem igen förra veckan, så nu hoppas jag också att mina ska fortsätta att växa och så småningom blomma igen. Det är otroligt vackra blommor.

    Ha det gott!!
    kram lisa

    SvaraRadera
  9. Vilket härligt minne från din mor...att bevara och låta den växa och frodas i alla år.
    Kram
    C

    SvaraRadera
  10. Vad fint att Din Mammas Klivia fortsätter att växa såå hos Dej,
    även om jag förstår att det blev en rejäl rotklump där :)

    Kramen från Eva

    SvaraRadera
  11. Det var en rejäl blomma det. Mormor hade en klivia... jag undrar vart den tog vägen sen...?
    Jag har kvar porslinsblommor från hennes enorma växt som hon hade på spalje på övervåningen, och som gjorde att huset doftade porslinsblomma och morfars Greve Hamilton... vilka minnen... nu gömmer jag mina bakom gardinerna...
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  12. Fint minne från din mor! Det var ett praktexemplar med så stora rötter! Jag har två clivior som jag fått av min gamla faster men jag har inte planterat om dem på så många år så de blommar lite dåligt!
    Kram Margot

    SvaraRadera
  13. En veldig fin plante, en vakker grønnfarge. Den ser nok flott ut i stua og er ekstra spesiell siden din mamma passet så godt på den i alle år. Min farmor hadde en nydelig porselensplante som gikk helt rundt vinduet i spisestuen. Hun gav en avlegger til min fars tante. Da min farmor døde gav denne tanten meg en avlegger av planten hun hadde fått. Denne har jeg delt mange ganger og har nå to flotte porselensplanter. Min farmor fikk sin plante på femtitallet. Det er så hyggelig å ta vare på den. Klemmer Pam

    SvaraRadera
  14. De har så fina blommor och jag hade längtat efter en i flera år och så fick jag en i år av en granne, vilket jag är väldigt glad över.

    Hoppas din börjar blomma snart, för min har inte gjort det i år.

    Mormorsrutorna är verkligen fina i färgerna. Jag gjorde en pläd till gäststugan förra året i blå-vita färger, som blev riktigt fin.

    SvaraRadera
  15. Oj, så gröna och fina dina blommor är! Det är kul med ärvda blommor. Det blir något speciellt med dem. Vi har en del ärvda växter här med. Tur att du inte behövde slå sönder Höganäskruset!

    Sensommarhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  16. Jisses vad rötter men blir säkert jätte fina blommor på den nu efter lite omvårdnad.
    Kramen

    SvaraRadera

Kul om du vill lämna ett litet spår när du har tittat in! Jag blir så glad för varje kommentar.. Nu får även du som inte har någon egen blogg möjlighet att kommentera. Hur länge beror på vad som händer. Men tag chansen och skriv en liten hälsning nu. Alla gulliga kommentarer mottages tacksamt!