lördag 2 februari 2013

Berest kappsäck

Vi har en gammal resväska stående i hallen på andra våningen.
 En väska med en massa klistermärken från olika resmål.
Vi ställde den där för vi tyckte den var för fin att hamna i en garderob.
Ibland när jag tittar på alla dessa märken
skenar fantasin iväg.
Vems har väskan varit?
Har den tillhört ett nygift par, som åkte tåg till Berlin?
Eller en pälshandlare på besök i Italien efter andra världskriget,
som  tog tåget till Milano, köpte sig en Alfa Romeo, 
körde bilen hem till Sverige.
For igenom Tyskland tills han kom tillbaks till Malmö.
Det kanske var så.
Och vem var det som tog väskan med över Atlanten?
Med M.S. Gripsholm?
Stormade det? Hur lång tid tog överfarten?
Var det kanske grannpojken som just hade tagit realexamen
och tog jobb som potatisskalare till New York?
För att upptäcka lite av världen på det här viset.
Fantasin skenar iväg.
Väskan säger ingenting.
Men den visar mej att den har varit på alla dessa ställen.
                                                                    
Jag önskar jag visste något om den tidigare ägaren.

7 kommentarer:

  1. Det är så kul med gamla saker som sätter igång fantasin.
    Man skulle så gärna vilja veta vad som hänt under årens gång...............
    Jag har också en gammal resväska med etiketter från hela världen..................och jag njuter när jag tittar på den "fula och slitna" väskan och alla etiketter.

    Vad härlig din virkade matta ser ut..............

    Fin helg,
    Kram Anneli

    SvaraRadera
  2. Åh den är underbar, dina fantasier likaså! Tänk om den kunde tala. Det är helt otroligt att ett ting, en sak, kan så rik på upplevelser - och man får hoppas den kan ta till sig allt. Att den liksom är fullpackad av minnen. Tänk att nu står hos er. Häftigt! Stor Kramis!

    SvaraRadera
  3. Å så fin gammel koffert ! Jeg kjøpte en gammel koffert i Sverige med fullt navn og tittel på personen hihi. God kveld til deg ! Klem

    SvaraRadera
  4. Det var minsann en gammal väska. Den är väldigt berest iallafall!!

    SvaraRadera
  5. Inte klokt alltså! Skulle kunna ha varit min pappas väska... han var på alla de där ställena, och åkte med Gripsholm, jobbade faktiskt på båten innan han gifte sig med mamma.... det där hotellmärket från New York har jag i mina lådor nånstans... och är lite osäker på just Milano... men Italien och Berlin absolut och...
    men vilka minnen du väckte nu! Han berättade jämt om sina resor... en vanlig farbror alltså, med resan i blodet. Som jag... men jag har funnit min plats nu... för ett tag i alla fall
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  6. For en flott gammel koffert! Ja hadde det ikke vært morro å vite hvem som hadde eid denne. Så gøy med alle klistremerkene, den har jammen vært mange steder. Jeg har kofferten til min fars onkel. Han reiste mye frem og tilbake mellom amsterdam og usa i sin tid. Den er svær og veldig tung. Siden det var lenge før de oppfant hjul på koffertene så antar jeg han må ha slitt tungt med å bære den fullpakket med klær :-). Min mor skulle kaste den, men jeg rakk å redde den :-) jippii! God uke til deg, Pam :-)

    SvaraRadera
  7. Nog önskar man ibland att gamla saker skulle kunna berätta vad de varit med om.
    Jag har en koffert som min mormor och morfar hade med sig hem från Chicago
    där morfar hade bott i 20 år. Varje gång jag öppnar den kommer tankarna på vad
    den varit med om! En sådan där gammal resväska fanns det också som hade varit
    med på deras resor, men vart har den försvunnit?
    Härligt inlägg du har som kan sätta igång så mycket minnen här!
    Ha det gott!
    Melodys matte

    SvaraRadera

Kul om du vill lämna ett litet spår när du har tittat in! Jag blir så glad för varje kommentar.. Nu får även du som inte har någon egen blogg möjlighet att kommentera. Hur länge beror på vad som händer. Men tag chansen och skriv en liten hälsning nu. Alla gulliga kommentarer mottages tacksamt!