Idag lyste solen över den nyplöjda åkern bakom huset.
Men ibland stannar tiden upp.
Som om jorden slutade snurra.
Som om solen aldrig skulle lysa mer.
En förlamande känsla som suger tag i magen och inte vill släppa.
Det hände idag.
Telefonen ringde och vi fick veta att en nära vän gått bort.
Jag tänder mitt adventsljus och tänker på er.
Tänker på er som är närmast anhöriga.
Vi känner saknad av en kär vän.
Tag vara på dagen då solen lyser,
molnen kan komma fortare än man tror.
Tag vara på dagen då solen lyser,
molnen kan komma fortare än man tror.
Vackra ord och vackra foton. Tack för pratstunden. Tänker mycket på honom. Minns varma sommardagar med äppeljuice utanför deras hus. De långa timmarna i garaget, när man aldrig trodde att de skulle komma ut därifrån - far och han. Tänker på hans anhöriga. Kramar i massor.
SvaraRaderaSå fin och tänkvärd text nu i adventstid. Massor av varma kramar och ett hopp om en fin första advent till dig och de dina. P
SvaraRaderaJa, ibland stannar tiden. Men trots att vi alla vet att döden är en del av livet så blir det lika svårt varje gång en kär vän går bort. Så svårt med saknaden just i dessa ljusens tider... advent betyder ankomst. Inte bortgång.
SvaraRaderaDu skriver så fint. Gläds åt alla goda minnen du har och hoppas att din advent blir fin trots det svåra.
Kramar Eva-Mari
Alla som försvinner lämnar ett litet hål i ens hjärta...
SvaraRaderaHa en mysig Advent... ändå...
kram elsamarianne
Så vackert skrivet...............och så väldigt sant.
SvaraRaderaNär någon kär går bort blir det liksom inte sig likt igen.
Fin adventskväll till dig,
Anneli