Så har det blivit oktober. den första riktiga höstmånaden.
Med nattfrost, förhoppningsvis soliga dagar med knallblå himmel och lönnar som sprakar i orange nyanser.
Lönnen är det vackraste trädet på hösten.
Minns när jag gick i skolan och fick måla ett lönnlöv med vattenfärg.
Först gå ut och plocka ett fint löv, lägga det på ett papper, rita av konturerna och sedan få fäglägga.
Kommer ihåg att mitt första försök blev katastrof.
Blötte penseln alldeles för mycket och färgerna flöt ut i varandra och papperet blev alldeles bubbligt.
Jag gick fram till fröken i katedern och visade henne mitt misslyckande.
Hon uppmuntrade mig att jag göra ett nytt försök.
Moloken gick jag ned till bänken, vågade knappt doppa penseln i vattnet.
Resultatet blev helt annorlunda.
Men i ärlighetens namn var nog försök nr ett bättre.
Där flöt färgerna in i varandra på ett mycket mjukare och naturligare sätt.
Nu har löven här börjat gulna här på våra gamla lindar.
Gräsmattan har börjat fyllas med bruna nedfallna löv.
Här hos oss fylls dagarna av blomrens och päronplock och lövkrattning.
Vår bakgård har fyra säkert hundra år gamla päronträd.
I år är det mest päron vid kökstrappan. Det är bra för dom är dom bästa.
Jag har tänkt göra flera burkar päronmos i år.
Det blir helt fantastiskt gott
...Bild: Kerstin Frykstrand
Vad fint du skriver.. kan se dig framför mig, liten och moloken vid frökens kateder. Bra att du inte gav upp! Och så vackert och sant om hösten. Så kall den kan vara men ändå så varm med sina färger. Stor kram!
SvaraRaderaVilka härliga minnen.
SvaraRaderaSånt vi tar med oss resten av livet.
Här är grått o trist, och färgerna vill inte till sig riktigt då.
kram elsamarianne
Vilka fina minnen du delar med dig av.
SvaraRaderaFörsta gången som jag hälsar på här hos dig och jag måste säga att det är ett väldigt vackert hus som ni ser ut att ha. Fint!
Kram Linda
Vad härligt med en massa päronträd!!!
SvaraRadera