Impulsköp- jo tack!

Den här fina skinnjackan hänger i min garderob nu.

Vi hade bestämt, (läs jag) att vi skulle in till stan och eventuellt utnyttja 25% rabatt på KappAhl.

Idag ä r ju stora "handlardagen".

Det lärde jag mig en gång när jag jobbade en kort period i kassan i ett litet varuhus.

Av befolkningen i den lilla förorten allmänt kallad, till ägarens förtret, lumpaboa!

Sagt och gjort, sjusovare som vi har blivit sedan sommartiden inträdde,

 ställde jag klockan på halv åtta.

Klockradion satte igång obarmhärtigt med P4 Lokala nyheter

och jag tänkte i mitt sömniga tillstånd att det kändes som när man skulle upp och jobba.

Men nu skulle jag ju iväg och försöka hitta sommarbyxor.

Väl i affären hittade jag ett par khakigröna med smala ben

och begav mig till ett provrum med två storlekar över armen.

Därinne hängde det redan flera plagg.

Vad är det för människor som inte hänger tillbaka provade plagg tänkte jag.

Det första mindre paret passade perfekt,

jag behövde bara kämpa lite för att få upp blixtlåset.

Dom tar jag, sa jag glatt till gubben som väntade utanför.

Ska du inte prova dom också, sa han, och pekade på ett par vita byxor som redan hängde där inne.

Jag kollade storleken och sa okey, dom kanske passar.

Jaha, så det blev ett par vita också.

Tack vare en slarvig person.

Under tiden hade gubben hittat en skinnjacka också.

Nej, det är PVC säger han och tycker att jag ska prova.

Det är ju 25% rabatt idag.

Jackan var jättefin, men lite för liten. En större storlek hämtades.

Den var verkligen mjuk och fin och passade perfekt.

Parkeringstiden började rinna mot sitt slut

så det var bara att bestämma sig fort och ställa sig i kassakön.

Gubben hivade fram sitt betalkort och knappade in sin kod, godkände köpet utan att blinka.

Jag däremot började undra, tyckte summan var för hög.

Har du räknat bort procenten, frågade jag expediten.

Ja visst det har jag, svarade hon.

Då visade det sig att plastjackan var äkta getnappa och kostade en aning mera

än vad vi hade trott.

Gubben försvarade sig med att det faktiskt hängde Pvc-jackor på samma stång,

och han trodde alla var lika.

Så nu fick jag en riktigt fin jacka och två par byxor

och vi "sparade" en massa pengar.

Haha!

Visst gör det ont när solen går upp!

 I gryningen vaknade jag

av att det värkte i min högerarm och strålade upp i nacken.

Jag vred och vände på mej, hit och dit i sängen,

men  kunde inte hitta någon bekväm ställning för den onda armen.

Jag låg och tänkte på en tv-reklam om Zon.

Gelen som hjälper på stället man gnider in det på.

Gubben sökte hjälp för sin onda arm

och vid frågan om vad han gjort

svarar gumman som var med: Han har krattat!

Det var precis vad jag gjort.

Jag smög upp från sovande och snusande gubbe och hund

och tog fram Zon-tuben.

Gned in mej så gott jag kunde.

 På väg till badrummet fick jag se den underbara soluppgången.

Jag tassade runt och hittade min kamera och förevigade de underbara färgerna.

Det är synd att ladugården skymmer så mycket av sjön.

Till vänster på bilden kan man se lite av den i alla fall.

Jag gick och lade mej igen och efter att ha hört

talgoxen sjunga utanför, somnade jag så småningom.

På morgonen berättade jag för gubben vad jag gjort.

Då kom det från honom: Har du krattat?

Finbesök och hälsning till käraste syster

I förra veckan hade vi finbesök.

Svärmor född 1920 och svägerska och svåger.

Svärmor hade efter många år fått kontakt med en avlägsen släkting

och blivit inbjuden för att prata gamla minnen.

Hon fick en oförglömlig dag.

Eftersom de gärna ville hälsa på oss också

fick vi nattgäster.

Och en kväll tillsammans.

Svärmor hade med sig en gåva till oss var.

Jag fick en plåtburk, ögonkakao.

Hennes son fick en gammal hålslagare.

Hon vet vad vi gillar.

Mazetti ögonkakao.

Till sist vill jag tillägna min kära syster bilden av mina blommor i verandan.

Hon sade sist vi pratade i telefonen

att hon inte behöver köpa några blommor efter att ha tittat i min blogg.

Kråksång.......framöver

 I vårt gamla päronträd vid vedboden har ett kråkpar

funnit att håligheten mellan nedersta grenklykan

är ett perfekt bo.

 

En kråka har hållit till några dagar ovanför håligheten i grenklykan.

Vi undrade givetvis varför.

 En stege hämtades och vi kollade ner i hålet.

.För att kunna se ordentligt fick vi hämta en ficklampa.

Därinne låg kråkmor och ruvade.

Inte visste jag att kråkägg är turkos.

Nu ska kråkan få ruva i lugn och ro.

Ro lär vi nog inte få framöver, när ungarna kläckts.

Hortensia, plantering och första göken

 Idag när vi var inne i stan och lämnade deklarationsblanketterna

kunde jag inte motstå den här underbara hortensian.

Som barn minns jag att min mor hade en sådan i trädgården.

Tror ni att jag kan plantera ut den framåt sommaren?

Den får stå i verandan så länge.

Förlåt Fina för att jag hann visa min först!

Jag har ägnat eftermiddagen åt att klippa rosor och plantera om en massa petuniaplantor.

Minst femtielva.

Och jag är inte klar ännu.

Har säkert femtielva kvar.

Medan jag stod där och kämpade med de slingriga rötterna hörde jag göken.

För första gången i år.

En vecka tidigare än förra året!

Normalt omdöme, det är frågan.

Jag visar en bild på min nyutslagna ros.
För er som är känsliga ska jag berätta att det kommer en mindre trevlig bild.
Den är tagen på ett brännsår på gubben,
publicerad med hans tillstånd.


Härom dagen när han skulle riva tapet i köket

plockade han fram vår för ett par år sedan inköpta tapetborttagare.

Inköpt på Jula för någon hundralapp.

Tyvärr har vi inte kommit igång med "tapetandet".

De inköpta tapeterna måste ju ligga till sig lite.

Däremot den nyinköpta kökstapeten är på gång här.

Det vet ni som läser bloggen.

Sagt och gjort, tapetborttagaren plockades fram ur den dammiga  kartongen.
Den  måste ju prövas direkt.
Utan att läsa bruksanvisningen satte gubben igång och allt funkade perfekt.
Jag kunde inte låta bli att läsa lite hur man skulle göra
och det var många punkter och saker att iaktta.
Den roligaste var nog den här:
Apparaten får endast användas av vuxna  personer med normalt omdöme.
Vi skrattade gott åt det.

Gubben skrattade dock inte så gott när han några dagar senare
 skulle använda apparaten igen.
Han lade av misstag underarmen på övertrycksventilen
och varm ånga strömmade ut.
Apparaten är som en liten ångmaskin.
Känsliga personer bör inte titta på bilden nedan.

Så här ser armen ut idag.
En stilla undran från gubben :
Har jag normalt omdöme?

Ture, Tyko, Mariana...

Ture, Tyko, Mariana

så ska sommaren dana.

Denna ramsa lärde jag mej när jag var liten.

Den kommer från Bondepraktikan sa mina föräldrar.

Min far var född 1898 och min mor 1905.

De hade ett litet hemman och förlitade sig ofta på Bondepraktikan i sitt enkla liv.

Jag tänker varje år på hur sommaren ska bli när dessa dagar infaller.

Ibland stämmer det, ibland inte.

Oftast har vi växlande väder dessa dagar

och den svenska sommaren brukar vara växlande.

Jag har en upplaga av Bondepraktikan.

Jag kunde inte hitta den här ramsan. 

Däremot den här lilla söta versen.

Mars torr: april våt, och majus kall.,

fyller bondens hus och lador all.

Men april torr och ren,

är bonden till stor men.