torsdag 31 oktober 2013

Det var då...

Kanske minns någon av er det här, när man låg på golvet i flickrummet 
och skruvade på en gammal radioapparat.
Skruvade på de få knappar som fanns
för att få in Radio Luxemburg.


Det fanns mellanvåg, långvåg och ibland kortvåg.
Det var en konst att få in bra ljud.
Jag minns speciellt ett år en kväll före julafton
då jag satt och lyssnade på White Christmas
på ett flertal stationer.


Det här var min farmors radio.
Den har jag fått ta hand om.
Hon satt nog många gånger och lyssnade på nyheterna
om andra världskriget i sin lilla kammare
i mitt gamla föräldrahem.

Så här såg en radiomottagare från 1926 ut.
Den har tillhört min mans farfar.
Där fick man sitta och lyssna i lurar.


På 50-talet kunde radioapparaterna bli utformade som en möbel.
Den här har en skivspelare inbyggd.
Min man har barndomsminnen från en sådan här,
det fanns en i hans hem.
Så när vi sprang på en på en loppis för några år sedan
kunde han bara inte motstå den.

Utvecklingen går ju hela tiden framåt.
Snart kan vi inte lyssna på våra FM-apparater längre.
Snart är det bara digitalradio som gäller.

tisdag 29 oktober 2013

Små underverk


Här slapp vi undan stormen.
 Inga strömavbrott och inga nedblåsta träd.
Inte alls spännande.
Bara 15,9 m/sek.
De som blev drabbade tycker nog att det var lagom spännande
 när vinden tog i som värst.
 
Idag på vår skogspromenad fann vi bara lite nedblåsta grenar på vägen.
Däremot fann jag dessa underbara lingonkvistar.
Inte dåligt att plocka lingon de sista dagarna i oktober.
Jag älskar rött och grönt.

söndag 27 oktober 2013

Försöka duger

Så länge jag kan minnas så stickade min mamma sockor.
Tjocka sockar som våra barn kallade dem.
De fanns alltid till hands när det började bli kallt ute.
Jättebra att ha till kalla gummistövlar.
Bra att ha inomhus på lekis och i skolan.  
Mamma hade alltid en stickning på gång.
Jag stickade aldrig en socka på den tiden.
 Hon försåg oss med så många sockar vi behövde.
 Men nu blev jag så sugen på att försöka när jag såg Karins inlägg om tomtesockar.
Karin med bloggen karins bloggiblogg.
Hon inspirerade mej att börja sticka dessa underbara sockor.
Jag hade inte tålamod att springa runt och leta efter rätt garn.
Dessutom visste jag ju inte om det skulle bli något av det.
Så jag köpte billigt Skottegarn på Coop.
Det fanns inte i de rätta färgena
men så här blev min.
Visst, inte helt perfekt, men jag är ganska nöjd.
Den var riktigt rolig att sticka.
Nu återstår bara att ge sig på en till och hoppas den blir likadan!



lördag 26 oktober 2013

Vår veranda



Vår veranda ser ut så här.
Om den har varit inglasad hela tiden vet vi inte.
 Glasen i rutorna är handblåsta, så gammal är den i alla fall.
Men den är stor, så vi använder den som uterum på sommaren.
 Nu  börjar den bli lite skamfilad och behöver en ansiktslyftning.

Det här är dörrarna in till vår hall.
Det är dubbla dörrar.
Den här skylten som sitter på ena dubbeldörren,
 målade jag för flera år sedan.


I ena hörnet har vi en liten korgmöbel.
Där brukar jag och gubben sitta och fika.


I motsvarande hörna har vi vår gamla matgrupp från köket i
vårt hus i staden.
Här är det mysigt att sitta på vår och sommar och äta tillsammans.


Över matbordet hänger en gammal lampa från mitt föräldrahem.
Egentligen skulle jag vilja ha en annan lampa här,
men då skulle den här hamna i en kartong igen och det vill jag inte..


På våren använder jag verandan till många av mina plantor, som jag driver upp.
För att hålla värmen under frostnätter
har vi golvvärmen på.


Rakt fram är grusgången som leder till vår tjusiga grind.
Den byggdes ihop snabbt när vi skaffade hundvalp.
Nu ligger ämnen till en smidesgrind och väntar.
 Det är bara tiden som fattas.

torsdag 24 oktober 2013

Vinnaren är....



Idag när solstrimmorna sken in genom mitt fönster, bestämde Ödet vem som skulle vinna i min utlottning idag.


Jag lade alla lotterna i en skål, delade på de igenvikta pappersbitarna,
snurrade runt dem ordentligt i skålen.
Sedan  lät jag gubben ta en lott.


 Och Ödet ville att det skulle bli just Solstrimmor som vann.
 Eva-Mari med bloggen Solstrimmor!
Grattis till dej!
Maila mej din adress på  vardagsgladje@gmail.com

 Jag vill samtidigt tacka alla som ville vara med.
Och tacka alla nya följare,
som skrivit så fina kommentarer.
Ibland känner jag det som att 
näe, nu blir det inga fler inlägg,
jag har inget läsvärt att skriva om.
Men så får man en fin kommentar och vips så har man en ny idè
och sitter där och skriver ett nytt inlägg
eller är framme med kameran i högsta hugg!
Jag har tyvärr fått ta bort möjligheten att skriva anonymt.
Jag fick så många skräpkommentarer.

Ha ni alla en fin solskensdag och vem vet,
det kanske blir en utlottning en annan gång!

tisdag 22 oktober 2013

Eftermiddagslur


  Så mysigt det är att ta sig en eftermiddagslur i den gamla läderfåtöljen.
 Finns det då en kudde att ligga på så blir det ännu bättre.
Visst blir man trött efter en lång skogspromenad!

söndag 20 oktober 2013

För över hundra år sedan....


För över hundra år sedan byggdes vårt hus.
Vyerna runtomkring såg ut så här när fotot togs någon gång i mitten på 50-talet..
Jämför bilden i bannern!
Tack A för att du hittade vårt hus när du släktforskade.
Du forskade för egen del och kände igen vårt gamla hus.
Så kul att se det så här.
Du hittade också uppgifter om att det stod omskrivet redan 1902.
Vi har uppgift om att det troligen skulle vara byggt 1909.
Så nu vet vi lite mera om husets historia!

fredag 18 oktober 2013

Hösttankar



 
Nu blir dagarna kortare och kortare.
Hösten har verkligen gjort entré.
Julmässan i vår lilla stad är om två veckor.
Tiden skenar iväg.

Jag har planterat ljung i lådorna vid verandan och pyntat med lite tallris.
De vita blommorna kommer säkert att frysa i natt,
men de var så fina så jag hade inte hjärta att kasta dem.
Namnet på dem har jag precis glömt.
Är det någon som vet?

Kul att så många ville vara med i min lilla utlottning av ljuset!
Här har jag skaffat tre stycken som lyser så fint varje kväll!

Jag önskar er alla som tittar in en fin helg!

tisdag 15 oktober 2013

Visst är vädret vackert!


 Julie ville dela min handduk när jag tog ett fotbad i morse.
 
 Idag har vi också haft vackert väder.
Denna höst är helt otrolig.
Så det blev utejobb med lövkrattning på högsta nivå.
Usch så trött jag är i axlar och skuldror nu!
Tur att jag slipper lasta skopan på traktorn med alla löv,
utan får sitta inne och vila.


Lövfällningen är nog ett par veckor tidigare i år.
Alla päronträden är avlövade redan.
Ser ni förresten mina solrosor?
De hann alla att slå ut!


Ormhasseln håller däremot hårt i sina blad.
Den brukar inte släppa alla av sig självt.
Långt fram i december sitter fortfarande några kvar.


De fyra gamla lindarna längs med vägen har också lite löv kvar.
Så det blir allt att göra om en del rensning igen.
 
Ser ni lövhögarna?
Lite grand att ta hand om.
Men vi hade i alla fall vackert väder!

onsdag 9 oktober 2013

Urskogsbesök.

Idag har vi gjort något som vi har sagt att vi skulle göra i flera år,
nämligen besökt urskogen.
Det är ett naturreservat med orörd skog och natur,
som ligger ungefär två mil ifrån där vi bor.
Så här såg det ut när  när vi äntligen hittade början på stigen
som ledde till urskogen.
Parkeringen längs den lilla vägen som ledde till naturreservatet
var nämligen igenväxt och vi körde förbi den först.
Men det gjorde ingenting.
Den lilla slingriga vägen genom Smålands landsbygd 
visade sig från sin vackraste sida.
Vackert höstväder och små byar med mysiga gamla hus och timrade byggnader.
Inte gjorde det något att vi fick vända och köra tillbaka samma väg.
Nu fick vi ju ta en titt till på alla de mysiga byggnaderna.
Vi hade en detaljerad papperskarta med oss
om ni undrar.

Det satt en lapp på informationsskylten.
Viktig information!
Skogen har invaderats av granbarkborre så träden är inte vad de skulle vara,
så man fick beträda området på egen risk!
Risk för att gamla döda granar kan falla.


Så här såg vissa träd ut.
Här har man försökt begränsa granbarkborrens framfart
genom barkning av angripna granar.


Stora mossbevuxna stenar fanns här gott om.




Vi gick inte så långt in i skogen.
 Det var ganska otillgängligt och vovven var tvungen att gå i koppel
så det blev lite jobbigt.
Men visst var det en speciell känsla att gå där i den orörda naturen.

lördag 5 oktober 2013

Lite gott och blandat!


Som blandningen av rött och grönt tänkte jag göra ett inlägg idag.
Som mina mogna och omogna sista tomater.


Grönt och rött som i de små paradisäpplena som jag lade i min gröna skål..
Jag älskar rött och grönt.
 
Vi har varit hos veterinären.
Med en liten vovve som har ögoninflammation och hudutslag.
Lungorna som dömdes ut för ett år sedan låter bra.
  Hon är hur pigg som helst och fick Ola Grävling att fräsa och springa iväg i går kväll.
Tack för att vi får ha dej lite till!

Tack också för alla kommentarer både från nya och gamla läsare.
Många har undrat var man köper ett sådant batteridrivet ljus
som jag skrev om i förra inlägget.
Jag hittade det på Karlssons i Västervik.
Ni kan se om ni har något sådant varuhus i närheten av där ni bor.

Nu har Camilla med bloggen Camillas livsstil hittat ljusen på Citygross.
Titta gärna in på hennes blogg!
Hon är en riktigt pysslig människa och gör så fina saker.

Nu hoppas jag att ni får en fin helg!



tisdag 1 oktober 2013

Pärontjuvar och höstkänslor.


På kvällen kommer pärontjuven.
När det blivit alldeles mörkt, då vågar den sig fram.
Tyst och som en skugga smyger den fram till päronträdet.
Där smaskar den i sig av de nedfallna gråpäronen,
som ligger där i mängder.
Vilket kalas den kommer till.
Bara att smyga in genom hålet i nätet vid ladan
och vips är den vid det dukade bordet.

Häromkvällen hade gubben rensat undan all fallfrukt.
Det var så gott som tomt på marken
när tjuven hade med sig en kompis (eller rival) för att kalasa.
De var inte kompisar så länge.
Jag hörde inifrån ett förskräckligt skrik
och när jag kom ut på trappen förstod jag vad det var.
Två pärontjuvar!
Oj, vad de slogs.
Tydligen blev de osams om päronen!
Ni har nog gissat vem tjuven är?!!
Jo, Ola grävling!



De kalla dagarna och nätterna har fortsatt.
 Jag har plockat in pelargoner till vinterförvaring.
De sista knopparna fick komma in i en vas.


Vindruvsskörden är bärgad och min hängpelargon har gjort sitt.
Den har verkligen lyst upp väggen på brygghuset i sommar.


Nu hoppas jag bara att den klarar vintern och blommar lika vackert nästa sommar igen!



Till sist vill jag tipsa om ett ljus.
Ett ljus, som jag inte trodde att jag skulle köpa,
nämligen ett batteridrivet.
Till min ljuslykta, som är vit men ser svart ut på bilden,
är det perfekt.
Inbyggd timer som gör att det tänds varje kväll
och lyser i fyra timmar eller åtta.
Nu behöver jag inte krypa ner på golvet för att tända och släcka!!
Dessutom lyser det med ett varmt sken och fladdrar naturligt.
Jag kommer att köpa fler!