Idag när jag tittar ut genom fönstren tittar jag med belåtenhet.
Visserligen är gräsmattan vit av frost, men så vackert.
Och inga löv (nästan) på marken.
Visserligen är gräsmattan vit av frost, men så vackert.
Och inga löv (nästan) på marken.
Det som i valiga fall brukar ta ett par dagar att fixa tog en eftermiddag.
Med hjälp av vår nyinköpta begagnade Ferrari åkgräsklippare.
Gissa om mannen är nöjd.
Sedan var det dags för traktorn att få göra sitt.
Vi fyllde skopan på den med löv och sen körde mannen och tippade dom i skogen.
Eftersom det skymmer tidigare nu när vi har normaltid igen kände vi
att för att fylla på magarna var det en snabb fika utomhus som gällde.
Tidigare på dagen hade jag tagit med mig hem en liten gran
som växte mitt på skogsvägen.
Den skulle inte klara vintern där så jag kände inget dåligt samvete.
Jag räddade den från att gå en säker död tillmötes.
Några päron lämnade jag kvar till koltrastarna
som besöker oss varje dag.
När skymningen föll lyste solen så vackert på vindkraftverkens vingar i horisonten.